Besviken

Imorse vaknade jag inte förrän tio! Jag sov alltså alldeles för länge så jag fick nästan panik, hoppade upp och fixade frukost så jag ändå va på gymmet straxt efter 11. Där fick det bli ett snabbt pass med lite genomträning av kroppen, eftersom Mattias och jag skulle iväg sen.
Men när jag kom hem stressad så kom han på att han skulle hjälpa min chef/morbror att hämta en ny kassa till butiken där jag jobbar. Så han åkte iväg, vi trodde inte att det skulle ta så lång tid utan jag gjorde mig klar för att åka och satt sen och väntade vit datorn utan att våga påbörja nåt pluggande eller så. Sen kommer han hem vid fem... utan att ha smsat mig om hur långt tid han tror att det ska ta eller vad de gör just då, så jag blev väldigt besviken på honom. Jag hade inte vågat helelr ifall de va upptagna elelr körde eller så. vSå i hann inte åka iväg som planerat och jag har därför haft en väldigt oproduktiv dag.
Så när han kom hem började vi bråka. När jag går en liten promanad ner till affären och tillbaka för att lugna mig lite så åker han bara iväg utan att säga nåt. Så löser han bråk... gjorde mig inte direkt gladare. Sen när vi börjar "smsprata" med varandra så säger han att han ska och bowla med kompisarna och att vi får prata sen. Man känner sig verkligen prioriterad. Känns som att jag blir besviken på alla just nu. Vet inte om jag har för höga krav på folk....

Det är därför det har varit lite tomt på inlägg idag... varit för besviken och stressad

Hoppas eran dag varit bättre!